Idag presenteras tydligen en del kulturpolitiska tankar i Sverige. Jag passar därför på att citera ur boken, angående den fascistiska ideologins förhållande till kultur:
‘Fascismen under mellankrigstiden var verktyget för att, inte bara se hur historien utvecklar sig, utan för att verkligen ”göra historia”, mot en ny horisont och en ny himmel. Fascism innebar att bryta sig loss från snarorna hos ord och tankar och att nå stordådet. Att använda den mänskliga kreativiteten för att producera, inte konst för konstens skull, utan för att skapa en ny kultur i en total handling av skapande, av poesis. Fascism, för dess mest hängivna troende, gav löftet om att vara bokstavligen epokgörande.’
Roger Griffin
Citat ur min egen text:
‘Överhuvudtaget är det ingen slump att både Italien och Nazityskland uppvisade en sådan enorm entusiasm för kultur, konst och arkitektur. Den nya fascistiska mänsklighetens nationer skulle byggas – bokstavligen. Ofta mycket vackert och inspirerat, som Mussolinis EUR-område i Rom.
Detta är något som världen efter 1945 haft mycket svårt att hantera, eftersom fascismen – förståeligt nog – har likställts med råhet, anti-intellektualism och intellektuell tomhet. Eller för att citera antifascisten Norberto Bobbio; ”där det fanns kultur fanns ingen fascism – där det fanns fascism fanns ingen kultur”. Englund beskriver nazistisk arkitektur som ”billiga fynd hemburna från neoklassicismens loppmarknad och sedan staplade på varandra” och rent estetiskt kan detta vara sant. Men häri ligger en fara, nämligen att utifrån avsky för fascismen missa en viktig lämning – ett avgörande källmaterial – angående ideologins väsen.
Fascismens triumfer i Europa innebar förvisso att kontinenten kastades in i barbariet, men Bobbios påstående om att fascismen innebar kulturellt vacuum är mer än en felaktighet. Påståendet är motsatsen till det verkliga förhållandet. Fascismens maktövertagande i Italien och Tyskland innebar högkonjunktur för kulturindustrin.’
Läs mer i boken ”Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas ideologi och historia”.
Älskade fascism 